I FN:s konvention om barnets rÀttigheter samt i svensk lagstiftning framhÄlls tydligt att ?barnets bÀsta? ska beaktas i Àrenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bÀsta? innebÀr rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist. VÄrt syfte blev dÀrför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bÀsta? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist, samt var grÀnsen gick dÄ det inte lÀngre var till ?barnets bÀsta?. Under arbetet framkom att ?barnets bÀsta? definieras vÀldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvÄrdnad och god omsorg för barnet.

I denna uppsats undersöks begreppet ?barnets bÀsta? med utgÄngspunkten att granska vilka olika förestÀllningar som finns och har funnits kring vad detta innebÀr. Detta begrepp Àr inte nytt för vÄr tid, men det har debatterats mer efter tillkomsten av Förenta Nationernas konvention om barnets rÀttigheter som antogs 1989. Barnets bÀsta Àr dock en social konstruktion och innebörden av begreppet förÀndras dÀrför stÀndigt.Metoden som ligger till grund för denna uppsats Àr dels en genomgÄng av litteratur och dels en textanalys av tvÄ historiska kÀllmaterial bestÄende av en proposition frÄn 1924, prop. 1924:150, och en av statens offentliga utredningar frÄn 1997, SOU 1997:116.

Begreppen barnperspektiv och barnets bÀsta infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rÀttigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som Àger talet och dominerar i en diskurs. Makt Àr en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmÀnskliga relationer. Barn kan sÀgas befinna sig i en underordnad position pÄ sÄvÀl individ nivÄ som pÄ grupp- och samhÀllsnivÄ. Hur kommer barns bÀsta fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavÄrdsarbete.

Syftet med denna studie Àr att söka svar pÄ i vilken omfattning barn har getts möjlighet att uttrycka sin Äsikt inom socialtjÀnstens förhandsbedömningar som inte har lett till utredning. Detta genom att mÀta i vilken omfattning barnets nÀrvaro har dokumenterats inom ramen för en förhandsbedömning som inte har lett till utredning. För att besvara studiens syfte anvÀndes utvalda variabler för att ta reda pÄ om det finns eventuella omstÀndigheter som kan ha pÄverkat om barnet har getts möjlighet att uttrycka sin Äsikt. Barnets stÀllning inom socialtjÀnsten Àr stÀrkt pÄ ett flertal vis och denna studie tar avstamp i vad socialtjÀnstlagen (SFS 2001:453), FN:s konvention om barnets rÀttigheter och Stockholms stads riktlinjer för socialtjÀnsten faststÀller om barnets möjlighet till att uttrycka sin Äsikt i Àrenden som rör dess person.  Studien Àr en kvantitativ aktstudie och empirin bestÄr av 384 förhandsbedömningar som inte lett till utredning. Förhandsbedömningarna Àr genomförda av samma stadsdel inom Stockholms stad under 2013.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Den 20 november 1989 antog Sverige tillsammans med de flesta andra regeringar i vÀrlden FN:s konvention om barnets rÀttigheter. Tio Är senare har det arbetats fram en strategi för att implementera Barnkonventionen i högre utbildning och dÄ med en tyngdpunkt pÄ de utbildningar som riktar sig mot yrken som berör barn. Exempel pÄ sÄdana utbildningar Àr sjuksköterske-, socionom- och lÀrarutbildningen. Vi har intresserat oss sÀrskilt för lÀrarutbildningen.DemokratifrÄgor och utbildningsfrÄgor Àr i dagslÀget högst aktuella pÄ den politiska agendan, inte minst genom skolministerns ambition att kvalitetssÀkra grundskolan. Vi har i denna uppsats för avsikt att beskriva en teoretisk demokratimodell, som Àr uttalat efterstrÀvansvÀrd i svensk politik, och med hjÀlp av den och Barnkonventionen, undersöka och problematisera framtida lÀrares kompetens i barnrÀtt.

FN:s barnrÀttskommitté har rekommenderat Sverige att ÄtgÀrda skillnader som finns i implementerandet av barnkonventionen i de svenska kommunerna. Som ett led i det arbetet har Sveriges regering initierat framstÀllandet av ett indikatorsystem för att mÀta barnets rÀttigheter. Uppsatsen syftar till att utvÀrdera om indikatorerna utgör den mest behjÀlpliga metoden för kommuner i att mÀta, utvÀrdera och följa upp barnets rÀttigheter och deras rÀttighetsbaserade arbete. Uppsatsens utvÀrdering sker via en kvalitativ jÀmförelse mellan indikatorerna och metoderna Balanserat styrkort, Kollegial granskning och Nöjt barn-index. Bedömningen av de olika metodernas förtjÀnster och brister utförs genom att identifiera kriterierna för ett rÀttighetsbaserat arbete, som omfattar mÀnskliga rÀttigheters grundlÀggande principer i relation till ansvaret och förvaltningsprocessen i kommunerna.

Barnkonvention som prÀglas av idén om barnets bÀsta har fÄtt stort gensvar i mÄnga lÀnder. Dokumentet har ratificerats av alla vÀrldens stater utom USA och Somalia och dÀrmed fick idén om barnets bÀsta och barnets rÀttigheter rÀttens stöd. Syftet med uppsatsen Àr en granskning av vad barnets bÀsta innebÀr, hur barnets bÀsta ses utifrÄn olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bÀsta och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet anvÀndes juridisk metod och en jÀmförelse av begreppet barnets bÀsta i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn fÄr klara sig pÄ 80 öre per dag? Det viktigaste Àr inte att lÀnderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen.

Kandidatuppsats i fo?retagsekonomi inom ramen fo?r Ekonomprogrammet med redovisningsin- riktning vid Ho?gskolan i Sko?vde.Fo?rfattare: Emelie Henstro?m och Jessica LindbergTitel: En studie om vilken legitimitet konsumenterna finner i och med konfektionsindustrins arbete och hantering av ma?nskliga ra?ttigheter.Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att o?ka fo?rsta?elsen fo?r vilken legitimitet konsumenter finner i konfektionsindustrins ha?llbarhetsredovisningar inom den sociala dimensionen, ma?nskliga ra?ttigheter. Det granskas eftersom att fo?rfattarna vill beskriva fo?r la?saren vad en konsument, som inte a?r insatt i a?rs- och ha?llbarhetsredovisningar, har fo?r fo?rfo?rsta?else innan och efter en granskning av ha?llbarhetsredovisningarna och vad konsumenterna da?rmed anser skapar legitimitet.Metod: Denna studie grundade sig i ett kvalitativt metodval med en induktiv ansats. Datain- samlingen har genomfo?rts genom intervjuer konstruerade i tre fokusgrupper, varav en be- na?mns kontrollgrupp.

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bÀsta, om definitionen av begreppet Àr tillrÀckligt klart uttryckt sÄ att barnets bÀsta kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rÀttsregler och rÀttstillÀmpningen kring barnets bÀsta ser ut i de enskilda fallen. Författaren har Àven behandlat frÄgan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bÀsta, vilket dÀrmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundlÀggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 Àr barnets bÀsta i frÀmsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen Är 1990 Àr de pliktiga att efterfölja och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för barnets bÀsta. Enligt FörÀldrabalken 6kap 2a§ ska frÄgor kring vÄrdnad, boende och umgÀnge alltid vara det avgörande för barnets bÀsta.

Studien grundar sig pÄ en aktgranskning av fem barnavÄrdsutredningar och visar pÄ stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien Àr barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja..

Vad har barn i Sverige för rÀttigheter idag och vad har förÀldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska förÀldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? NÀr familjer splittras Àr det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att förÀldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara sÄ? Lagstiftningen har de senaste Ärtiondena förbÀttrats och gÄr fortfarande i positiv riktning inom detta omrÄde, bl.a. beroende pÄ att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhÀllsutvecklingen har förÀndrats.

FN:s konvention om barnets rÀttigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rÀtt till skydd och stöd. Trots detta utsÀtts mÄnga barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begÄs ofta av en vuxen i barnets nÀrhet och kan bestÄ av sÄvÀl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.NÀr vÄrdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn Àr det socialtjÀnsten i den kommun dÀr barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och ÄtgÀrda sÄ att barnet inte far illa. Till sin hjÀlp har de flera olika socialrÀttsliga bestÀmmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjÀnsten har till sitt förfogande nÀr det gÀller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av nÀrstÄende överrensstÀmmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen fÄr avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillÀmpas i praktiken.

FN:s konvention om barnets rÀttigheter (Barnkonventionen) som undertecknades av Sverige 1990 stadgar bland annat en rÀtt till skydd och stöd. Trots detta utsÀtts mÄnga barn fortfarande för brott. De brott som drabbar barn begÄs ofta av en vuxen i barnets nÀrhet och kan bestÄ av sÄvÀl fysisk och psykisk misshandel som försummelse och sexuella övergrepp.NÀr vÄrdnadshavarna inte uppfyller sina skyldigheter gentemot sina barn Àr det socialtjÀnsten i den kommun dÀr barnet vistas som har det yttersta ansvaret att förebygga och ÄtgÀrda sÄ att barnet inte far illa. Till sin hjÀlp har de flera olika socialrÀttsliga bestÀmmelser. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om de delar av svensk lag som socialtjÀnsten har till sitt förfogande nÀr det gÀller att skydda och stötta de barn som blir misshandlade och utsatta för sexuella övergrepp i hemmet av nÀrstÄende överrensstÀmmer med Barnkonventionens krav, om lagstiftningen fÄr avsedd och önskad effekt samt om Barnkonventionen tillÀmpas i praktiken.

Denna studie belyser nÄgra svenska statliga myndigheters genomförande av FN:s konvention om barnets rÀttigheter. Ambitionen Àr att fördjupa förstÄelsen av och fÄ ökad insikt om betydelsefulla förutsÀttningar vid ett implementeringsarbete sett ur ett systemteoretiskt perspektiv. Studien baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med myndighetsrepresentanter. Genom framstÀllande av myndigheternas hierarkiska nivÄer: ledarnivÄ, organisationsnivÄ och kontextnivÄ, skildras respektive nivÄs betydelse och medverkan under konkretiseringen av konventionen. Studien indikerar att en kombination av information, yttrande och förstÄelse mellan de olika nivÄerna, Àr av central betydelse betrÀffande realiserande av Barnkonventionen..